Vet inte varför jag ens orkar läsa någon annans blogg när jag knappt orkar kliva upp ur sängen denna Oslo eftermiddag. Läste detta i en skön bruds blogg... Ja, hon är från innerstan i Stockholm. Citerar henne, som får förbli onämnd.
"På sjukhuset ordnade pappa så jag fick träffa Skandinaviens ende professor inom reumatologi. Jag måste bara påpeka att det är så oerhört beundransvärt att träffa en person som verkligen lyckats i livet, blivit ett namn för något så viktigt."
haha och hihi.
I Sverige är det verkligen så att man ÄR sitt jobb och inte sitt namn eller sin personlighet till fullo. "Hejsan, Peter, Key Account Manager på JP Morgan". I stora delar av världen, dit alla sköna Stockholmare, och mycket annat folk för den delen som är lite insnöat, åker för att NJUUUUTA och leva livet som det "bör" levas så säger man ofta, "Hejsan, Harris Orfanopoulos". Och därmed har man presenterat sig. Om man är rövslickare eller gatusopare spelar ingen roll.
Kolla på det i mitten, så försvinner det utanför! Inte raketforskning! Men jävligt intressant hur primitiv syn vi har.